18. välkommen till vår lilla planet
17. hör mig
Min önskan är den att bli hörd, utan att själv behöva konstant söka intresset hos andra och få säga det jag vill.
Sen inte bara att dom hör det jag säger utan även tar in innebörden av det jag berättar.
Som yngst i en barnaskara av tre så väger min åsikt lätt, även nu när jag är halvvägs till femtio så är jag i min familjsögon fortfarande "lillebror" om än tvetydigt beroende på situation.
I vissa lägen är jag faktist min fysiska ålder och måste därför agera efter den också, men att en sekund senare förminskas till ett försvarslöst och odemokratiskt gossebarn som utan snack ska acceptera och göra det mina äldre säger.
Det jag saknar mest i livet är någon som ser mig på riktigt, inte som yngsta sonen eller lillebrorsan. Någon som tittar på mig med intresse och inlevelse när vi samspråkar, inte bara med blanka ögon väntandes på sin tur att få tala.
Jag ger den här (för mig) självklara engagemanget vid ett samtal, varför kan då ingen göra det åt mig?
Sen inte bara att dom hör det jag säger utan även tar in innebörden av det jag berättar.
Som yngst i en barnaskara av tre så väger min åsikt lätt, även nu när jag är halvvägs till femtio så är jag i min familjsögon fortfarande "lillebror" om än tvetydigt beroende på situation.
I vissa lägen är jag faktist min fysiska ålder och måste därför agera efter den också, men att en sekund senare förminskas till ett försvarslöst och odemokratiskt gossebarn som utan snack ska acceptera och göra det mina äldre säger.
Det jag saknar mest i livet är någon som ser mig på riktigt, inte som yngsta sonen eller lillebrorsan. Någon som tittar på mig med intresse och inlevelse när vi samspråkar, inte bara med blanka ögon väntandes på sin tur att få tala.
Jag ger den här (för mig) självklara engagemanget vid ett samtal, varför kan då ingen göra det åt mig?
